Så blir det lite funderingar runt vardagen igen. 

Helgmorgonar måste vara bland det bästa som finns i livet. Att få ställa klockan någon timme senare än vanligt är ju jätteskönt men det allra bästa som finns är nog ändå att få äta frukost. Ja, alltså inte trycka i sig mat på kortast möjliga tid bara för att kroppen behöver föda. Utan få slå sig ner i lugn och ro och välja något gott. Flera koppar kaffe och till och med hinna föra ett samtal. Det är LYX!!!

Annars har vi dvs jag, S och C varit och handlat en present till L idag. L är I och A´s dotter som fyllde 18 den 13 januari. Och idag ska hon firas. Så vi skall ner till dem ikväll. Tror att det blir lite god mat för A sa att L hade fått bestämma menyn.

Vi försökte gå en promenad med hästarna idag men de var så dunderladdade med överskottsenergi så att vi fick vända bara efter några hundra meter. Vad jag är trött på den här permafrosten. Det går ju inte att motionera några hästar på ishockeyrinken som egentligen skulle vara en paddock eller hur?

Något annat som måste få en bild här om vardagen skall beskrivas är verkligen det här:

Det går ju inte att utelämna om man ska beskriva mitt liv. Varje dag (om inte min rare man gör det när jag jobbar helg) tillbringar jag tid i sällskap med mina trotjänare. Grepen har hängt med i 10 år nu, lång och trogen tjänst. Och min senaste kärra (det har gått åt några stycken) har jag fått av I och A. Den är hel, ingen punktering, inte full i koskit och gnisslar bara lite. Känns som att köra Rolls Royce om man jämför med en del andra jag har haft genom åren.

Något annat jag gärna vill klämma in här som jag också ser dagligen är S och hans favoritko, Gullan. Jag tycker de är så fina tillsammans.

Hennes min när hon blir helt paralyserad av njutning när han borstar henne är obetalbar.

Till nästa gång......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är stängd på kundens begäran..... Är det någon som har intresse av att följa min hjärnas vindlingar och irrvägar, var god kontakta blogginnehavaren............ ...

Idag var jag tvungen att gå tillbaka och läsa det sista inlägget innan jag började plita ner mitt liv för så länge sedan var det jag skrev sist. Jag kommer inte ens ihåg  ... Snart två veckor sedan, man får ju skämmas... Mitt enda försvar, vårstart...

Jag ska väl börja med att kommentera mitt första gästboksinlägg. Det är ironi på högsta nivå, bara så ni vet    I lördags var A och I hos oss och vi åt lite grann. Eftersom jag kände mig på särdeles vänligt humör, vilket jag ångrar i efterhand, f...

Ibland tror jag att jag har hästar bara för mockningens skull. Jaha, ännu ett inlägg fullt i gnäll? Nej, tvärtom, jag gillar verkligen att mocka. Det är då man löser världsproblemen. Där har man tid att fundera på allt mellan himmel och jord medan ma...

Det här är faktiskt inget gnäll utan en ren fundering. Hur kan en enda liten ynka liten vitamin ställa till så mycket oreda i kroppen? Det är ganska fascinerande faktiskt. Jag har ju glömt att ta min b12-spruta och jag vet ju sedan tidigare att det ä...