Jag var ganska kaxig idag när jag fick sms från A som beklagade sig över kylan.Hhon var ute och grejade i ladugården och frös halvt ihjäl för det var 10-11 minusgrader ute. 

"Ligger under täcket med en bok på magen. Svettigt, eldar i kamin." nåt åt det hållet fick hon till svar.  

Nu ligger jag under täcket igen, men inte lika kaxig. Har varit en vända i civilkläder till Kållekärr och kört mamma till affären. Nu är jag djupfryst!!!

Men det var faktiskt ganska skönt när jag vid tolvtiden var ute och promenerade med N. Solen sken och det var vindstilla, då går det att stå ut trots minusgrader. N skötte sig ypperligt och gick med slakt grimskaft nästan hela tiden trots att han var dunderladdad. Eftersom det är ordentligt halt på sina ställen vill jag inte gärna att han ska få spunk och halka ikull men inte ens grannens nordsvenskar lyckades få honom att hispa upp sig ordentligt. De tog det iofs väldigt lugnt i dag. De pep bara lite ljuva locktoner bakom vassen. Annars brukar de vara som ett skenande expresståg på dynamitbränsle. 

Så idag har jag promenerat, men jag får erkänna att det blev ingen promenad igår. Fast jag gick en timme idag, i stället för 20 minuter som jag gjort de andra dagarna, så det borde jämna ut sig eller hur?

Nu ska jag laga makaroner och köttfärssås. Jag som köpte bacon o bruna bönor på affären och var så sugen. Men C har en kompis med sig från skolan och det är ju inte precis någon barnmat så, makaroner och köttfärssås får det bli. Och på en tråkighetsskala når det nära den absoluta toppen. Men i morgon, då kan ingen hindra mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna blogg är stängd på kundens begäran..... Är det någon som har intresse av att följa min hjärnas vindlingar och irrvägar, var god kontakta blogginnehavaren............ ...

Idag var jag tvungen att gå tillbaka och läsa det sista inlägget innan jag började plita ner mitt liv för så länge sedan var det jag skrev sist. Jag kommer inte ens ihåg  ... Snart två veckor sedan, man får ju skämmas... Mitt enda försvar, vårstart...

Jag ska väl börja med att kommentera mitt första gästboksinlägg. Det är ironi på högsta nivå, bara så ni vet    I lördags var A och I hos oss och vi åt lite grann. Eftersom jag kände mig på särdeles vänligt humör, vilket jag ångrar i efterhand, f...

Ibland tror jag att jag har hästar bara för mockningens skull. Jaha, ännu ett inlägg fullt i gnäll? Nej, tvärtom, jag gillar verkligen att mocka. Det är då man löser världsproblemen. Där har man tid att fundera på allt mellan himmel och jord medan ma...

Det här är faktiskt inget gnäll utan en ren fundering. Hur kan en enda liten ynka liten vitamin ställa till så mycket oreda i kroppen? Det är ganska fascinerande faktiskt. Jag har ju glömt att ta min b12-spruta och jag vet ju sedan tidigare att det ä...