Ja, det har varit några intensiva dagar nu. Jag har ju börjat i en annan port, på en annan fabrik och idag var tredje dagens upplära. Själva jobbet som sådant är helt okomplicerat, i själva verket enklare än i min "hemma-port". Men det är alltid tröttande med nya intryck, rutiner och framför allt nya människor. Och jag upphör aldrig förvånas över att man alltid måste vässa armbågarna, skärpa attityden och ha de hårda nyporna i bakfickan när man möter människor under de här formerna. På ytan är det kollegor som träffas och hjälps åt och lär upp varandra. Under ytan är det tuppfäktning. Eller catfight, vilket du vill. Och jag kan förstå att känsliga individer upplever det som otroligt jobbigt och att det talas mycket om psykisk ohälsa och att mobbing förekommer även på arbetsplatser och bland vuxna också. Kan man inte ta för sig, ja då är risken stor att man blir hackkyckling. 

Själv blir jag mest irriterad över att behöva lägga energi på att hålla småsinta kärringar på mattan och ser fram emot när upplära-perioden är över och jag ska jobba själv. 

Har lite svårt att avgöra om jag kommer trivas i den nya porten eller ej. Det finns ju självklart för och nackdelar med allt. Min gamla port är gemytligare och personalen på fabriken är långt trevligare. Men här är mer att göra så timmarna går fortare, kortare pass och jag får åka hem till min kudde på kvällen. 

Jag tänker iallafall ge det en chans några månader och annars har jag ju reträttplanen klar.

I morgon kommer veterinären och ska ta stygnen på N. Jag väntar ivrigt på att få höra när jag kan börja sätta igång honom så smått. Men lagom till dess har väl paddocken blivit hockeyrink igen. Nu har äntligen all is smält bort, sista fläcken försvann idag. I morgon varnar de för 15 cm snö/snöblandat regn   .

Klockan ringer 04:45 så nu blir det bok en liten stund och sedan laddar jag för morgondagens matcher.

Jo.... fick äntligen öppnat sina julklappar igår. Det var alldeles för många för att kunna skicka dem och vi hade ju trott att de skulle komma till jul. Men bättre sent än aldrig. Hon fick bla en skottkärra som S hade köpt och den gjorde succe.

Och har man fått en ny skottkärra så måste man ju hjälpa mormor att mocka eller hur?

Och sen kan man ju alltid valsa vidare med andra nöjen. Men om man sitter på en lös bräda ovanför ett cementgolv så behövs en hel del assistans.

Och det finns ännu mer kuligt att göra. Man kan haffa en häst eller två.

Ja det var gårdagen det. 

Idag har vi varit riktigt, riktigt duktiga!!!

Först stack vi iväg och hämtade ved hos en arbetskamrat på Orust. En hel massa ved lastades i hästtransporten och Jo.... hjälpte/stjälpte till efter bästa förmåga. 

Efter fika och en halvtimmes middagsslummer gick vi ner till stallet och S fick en strålande idé. Alltså städade vi bort en massa plåtar, hackade is och sopade bort diverse urk från cementplattan som ska bli gödselstad till våren när vi får tid att gjuta en ram. Staket sattes upp och vóila:

  En helt perfekt utebox/sjukhage till N. Där kan han gå utan att få varken smuts eller blöta på sitt bandage. Det var så härligt att få släppa ut honom!!

Men sedan var vi liksom igång. Så vi satte igång och röjde i ladugården. Så det här 

   blev det här:  Lite mer utrymme försvann såklart när en ensilagebal och en jättestor halmbal (så otroligt fin halm I hade fått tag på, alldeles gyllengul, dammfri och luktade så gott)  kom på plats men det är så jätteskönt att ha fått röjt undan ordentligt. Slängt massa skräp och fått var sak på sin plats. Nästan så man får vårkänslor. Det är alltid på våren som vi får energi och tar itu med saker och ting. Jag väntar....

Nu ska jag gå och se på resten av Lady o Lufsen 2 med övriga gänget.

Busters problem är allas problem......

Trodde aldrig jag skulle säga det här i Februari men, HERREGUD vad varm jag är!!!

I kväll har vi varit hos A och I och sett på film, Braveheart. En sån där film där ett otal människor brakar ihop i mitten av ett fält och blodet skvätter. Folk dör till höger och vänster och man har ingen aning om vem som är god eller ond i villervallan. Inte nog med det så dog hjälten under plågsamma kval i slutet av filmen. Behöver jag säga att jag inte kommer att se om den igen?

Men i övrigt var det väldigt trevligt. Vi bjöds på varm smörgåstårta och den var jättegod. Det visste jag sen förut men lika gott varje gång. Och efteråt gjorde A någon sorts runda bollar som skulle doppas i socker och/eller sylt och kallades på danska, äppleskivor (fast med tillagt sludder och skorrning som inte jag kan stava till). Mycket gott. Unga fröken Jo...(barnbarn) som vi tog med som barlast proppade nog i sig tio stycken. Var fick de plats?

Och hon är också anledningen till att jag är så himla varm. När hon väl klämt ur sista droppen energi ur C och J (kompis) så somnade hon till slut på mig. Och om jag brukar tycka att katten Tusse är ett behagligt värmekrus, då är Jo... en gigantisk panna. Jisses, jag kände hur det rann efter ryggen när jag bar henne till bilen.

Själv var jag nog inte det roligaste sällskapet i kväll. Blev lite för lite sömn idag eftersom att jag skulle iväg till Kvarnen innan de stängde och sedan försvann alla chanser till en eftermiddagslur i och med att Jo..... kom. Och hon kan verkligen hålla igång den damen. Sicken liten racer hon är. Och komplett orädd. Tillräckligt orädd för att jag ska få hjärtat i halsgropen minst en gång i kvarten.

Men nu sussar hon sött i sin säng och lika tänker jag göra....

Varför fryser man mindre om man ligger på mage istället för på rygg? Är det bara jag som tycker det? Jag frågade S och han höll inte med, men för mig är det så självklart, han måste ha fel. Det måste finnas vetenskapligt bevisat. Man fryser mindre om man ligger på mage!!

Så vad har hänt sedan sist? Jo, igår var jag in och hämtade jobbkläder. Måste säga att trots att jag nästan aldrig åker till kontoret så är det alltid positivt att komma dit.  Man blir alltid mottagen med öppna armar och välvilja. Och känslan av att de alltid gör sitt allra bästa för att tillgodose mina önskemål gör att jag inte kunde önska mig bättre chefer/arbetsplats. Att det sedan är aptrist att jobba öht är en annan femma. 

Rände runt på diverse andra ärenden, handlade mat, apoteket, handlade med mamma osv så när jag väl kom hem var jag rejält djupfryst. Det var väl kanske inte så kallt, några plusgrader, men det blåser ju så förbenat hela tiden.

Mötte S vid biblioteket när han slutade jobba och fick tag på flera böcker av favoritförfattare. Några fick jag reserverat så jag har något att vänta på också.

Kvällen ägnades åt stallet i en evighet. När jag kom ner till stallet på förmiddagen innan jag skulle åka och hämta jobbkläder hittade jag M, C´s häst på gårdsplanen. För andra dagen i rad.... Så jag fick sätta in henne och nordsvensken vilket resulterade i att jag fick mocka fyra boxar på kvällen, efter fyra hästar som stått inne nästan hela dygnet. Det tog ett tag kan jag tala om. Men S riggade upp mega-elaggregatet så nu tror jag man skulle kunna rosta bröd på eltråden om man önskade. Ingen häst har gått ur hagen idag     .

Idag såg jag fram emot lite fredagsmys på kvällen. Startade dagen med att röja undan och dammsuga så det skulle kännas ledigt och skönt resten av dagen. Det sprack vid halv elva. Då ringde de från jobbet och ville att jag skulle komma och jobba ikväll. Och eftersom jag önskar att de ska göra en hel del omstruktureringar för min skull så att jag ska kunna jobba mestadels dag istället, ja då får man ju visa sin samarbetsvilliga sida, eller hur? 

Så nu sitter jag här på jobbet, klockan är 01:35 och jag känner mig minst av allt samarbetsvillig. Fast det är nog egentligen mest sömnig jag är. Har läst ut en av mina biblioteksböcker men texten gick i vågor de sista kapitlen så jag tror jag får lägga ner läsandet ett tag.

Lite korsord kanske?



Idag började jag dagen med att röja undan snabbt och lätt. Tänkte att det skulle vara skönt att komma hem och fixa middag i ett rent kök med tomma bänkar. Hm, det sprack... 

Idag har jag kört mamma till Kungälv för att hon skulle röntga sin handled. Hon hade ramlat ute härom dagen när hon jagade katten, som för övrigt spatserade in på egen hand. Som tur är så var det inga skelettskador så det går väl över så småningom.

På hemvägen stannade vi på Singathai i Stenungsund och åt lunchbuffe. Det var ganska gott tror jag om man haft någon som helst matlust, men jag tyckte mest att det smakade olja alltihop. Fast friterad kycklingfile, sötsur sås och nudlar slank ner helt ok. Och mamma verkade på gott humör och ovanligt pratsam.

E ringde och talade om att hon börjat Frisörskolan igår och att det hade varit pirrigt men roligt. Jag är så glad att hon får göra något som hon önskat sig. Hoppas nu att allt praktiskt med dagis och annat löser sig. Annars finns ju mormor....

Hur som haver, jag lämnade mamma i Kållekärr strax efter tre. Vid det laget var jag komplett djupfryst eftersom det regnar/snöar/haglar på tvären i kombination med 2 plusgrader och mörkt som natten hela dagen. Det gör gott för humöret det! Ringde hem och C talade om att hon och J (kompisen) stekte pannkakor. Och det var väl tur att jag ringde så jag visste att kaoset väntade när jag kom hem. Funderade en stund på att vända och styra kosan mot Treriksrösete i stället men kom fram till att jag längtade för mycket efter min kamin och täcket. Så när jag kom hem möttes jag av glada tjejer

   som faktiskt inte hade lyckats att riva ner HELA köket och åstadkommit det här:

  De åt snällt av Pyttipanna och stekt ägg som jag gjorde i ordning lite senare för jag tror inte att de tyckte att resultatet blev så strålande    .

Men Mini blev glad

Nu är det dags att pusta middag en stund, väl nerborrad under täcket, innan det är dags att klä på sig polarutrustningen och trotsa vädrets makter igen.