Jo.... fick äntligen öppnat sina julklappar igår. Det var alldeles för många för att kunna skicka dem och vi hade ju trott att de skulle komma till jul. Men bättre sent än aldrig. Hon fick bla en skottkärra som S hade köpt och den gjorde succe.

Och har man fått en ny skottkärra så måste man ju hjälpa mormor att mocka eller hur?

Och sen kan man ju alltid valsa vidare med andra nöjen. Men om man sitter på en lös bräda ovanför ett cementgolv så behövs en hel del assistans.

Och det finns ännu mer kuligt att göra. Man kan haffa en häst eller två.

Ja det var gårdagen det. 

Idag har vi varit riktigt, riktigt duktiga!!!

Först stack vi iväg och hämtade ved hos en arbetskamrat på Orust. En hel massa ved lastades i hästtransporten och Jo.... hjälpte/stjälpte till efter bästa förmåga. 

Efter fika och en halvtimmes middagsslummer gick vi ner till stallet och S fick en strålande idé. Alltså städade vi bort en massa plåtar, hackade is och sopade bort diverse urk från cementplattan som ska bli gödselstad till våren när vi får tid att gjuta en ram. Staket sattes upp och vóila:

  En helt perfekt utebox/sjukhage till N. Där kan han gå utan att få varken smuts eller blöta på sitt bandage. Det var så härligt att få släppa ut honom!!

Men sedan var vi liksom igång. Så vi satte igång och röjde i ladugården. Så det här 

   blev det här:  Lite mer utrymme försvann såklart när en ensilagebal och en jättestor halmbal (så otroligt fin halm I hade fått tag på, alldeles gyllengul, dammfri och luktade så gott)  kom på plats men det är så jätteskönt att ha fått röjt undan ordentligt. Slängt massa skräp och fått var sak på sin plats. Nästan så man får vårkänslor. Det är alltid på våren som vi får energi och tar itu med saker och ting. Jag väntar....

Nu ska jag gå och se på resten av Lady o Lufsen 2 med övriga gänget.

Busters problem är allas problem......

Trodde aldrig jag skulle säga det här i Februari men, HERREGUD vad varm jag är!!!

I kväll har vi varit hos A och I och sett på film, Braveheart. En sån där film där ett otal människor brakar ihop i mitten av ett fält och blodet skvätter. Folk dör till höger och vänster och man har ingen aning om vem som är god eller ond i villervallan. Inte nog med det så dog hjälten under plågsamma kval i slutet av filmen. Behöver jag säga att jag inte kommer att se om den igen?

Men i övrigt var det väldigt trevligt. Vi bjöds på varm smörgåstårta och den var jättegod. Det visste jag sen förut men lika gott varje gång. Och efteråt gjorde A någon sorts runda bollar som skulle doppas i socker och/eller sylt och kallades på danska, äppleskivor (fast med tillagt sludder och skorrning som inte jag kan stava till). Mycket gott. Unga fröken Jo...(barnbarn) som vi tog med som barlast proppade nog i sig tio stycken. Var fick de plats?

Och hon är också anledningen till att jag är så himla varm. När hon väl klämt ur sista droppen energi ur C och J (kompis) så somnade hon till slut på mig. Och om jag brukar tycka att katten Tusse är ett behagligt värmekrus, då är Jo... en gigantisk panna. Jisses, jag kände hur det rann efter ryggen när jag bar henne till bilen.

Själv var jag nog inte det roligaste sällskapet i kväll. Blev lite för lite sömn idag eftersom att jag skulle iväg till Kvarnen innan de stängde och sedan försvann alla chanser till en eftermiddagslur i och med att Jo..... kom. Och hon kan verkligen hålla igång den damen. Sicken liten racer hon är. Och komplett orädd. Tillräckligt orädd för att jag ska få hjärtat i halsgropen minst en gång i kvarten.

Men nu sussar hon sött i sin säng och lika tänker jag göra....